Syftet med studien a?r att bidra med kunskap om hur entrepreno?riell orientering kan ma?ta entrepreno?rskap inom branschen fo?r mobiltelefoni. Fo?rha?llandet mellan entrepreno?rskap och ekonomiska utfall ma?ts med utga?ngspunkt i Millers resonemang om entrepreno?riell orientering.Hur kan entrepreno?rskap operationaliseras? Hur ser fo?rha?llandet ut mellan entrepreno?rskap och ekonomiska utfall?Studien baseras pa? tidigare forskning, facklitteratur, vetenskapliga artiklar, a?rsredovisningar, branschartiklar, avhandlingar och andra relevanta underlag som belyser entrepreno?rskap. Ba?de kvalitativ och kvantitativ metod tilla?mpas fo?r att a?stadkomma triangulering.Entrepreno?rskap kan ma?tas utifra?n hur pass radikal innovationen a?r.

Tidigare forskning visar pa? arbetets betydelse fo?r ma?nniskan och att arbetslo?shet riskerar att bidra till utanfo?rskap, ha?lsofo?ra?ndringar etc. Syftet med denna uppsats a?r att se pa? varslades personers tillvaro. Hur fo?ra?ndras den sociala gemenskapen och skapas det otrygghet vid varsel? Hur pra?glas informanternas framtidssyn av varslen? Va?rt teoretiska ramverk som anva?nds i denna uppsats a?r stigma/normer, gemainschaft/gesellschaft, deprivationsteori samt identitetsskapandet.Genom sex semistrukturerade djupintervjuer har underso?kningen genererat teman som utanfo?rskap, arbetets betydelse samt va?gen tillbaka och framtiden.

Syftet med min undersökning var att belysa förutsÀttningen för studie- och yrkesvÀgledaren att utföra sitt uppdrag beroende pÄ rektors strategier att implementera studie- och yrkesvÀgledning i hela organisationen. Detta Àmnade jag belysa pÄ en kommunal gymnasieskola ur ett ledarskaps och organisationsperspektiv. De tvÄ frÄgestÀllningarna var pÄ vilket sÀtt pÄverkas studie- ochyrkesvÀgledarens förutsÀttningar att utföra sitt uppdrag beroende av hur implementeringen av att studie- och yrkesorienteringen skett i organisationen samt pÄ vilket sÀtt ledarskapet och organisationen av studie- och yrkesvÀgledningen kan underlÀtta för studie- och yrkesvÀgledarenatt utföra sitt uppdrag i organisationen. Jag utförde undersökningen med hjÀlp av kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. I undersökningen intervjuades tre rektorer och tre studie- och yrkesvÀgledare.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur en grundskola arbetar för att implementera studie- och yrkesvĂ€gledning i vid bemĂ€rkelse, som hela skolans ansvar. Styrdokument beskriver att skolor bör arbeta med studie- och yrkesvĂ€gledning pĂ„ ett lĂ„ngsiktigt och individanpassat sĂ€tt för att ge elever möjlighet att göra vĂ€l underbyggda val i framtiden. ÄndĂ„ visar olika granskningar att utbudet av studie- och yrkesvĂ€gledning i grundskolan mĂ„nga gĂ„nger Ă€r bristande och av varierad kvalitet. En grundskola i SkĂ„ne arbetar i nulĂ€get för att implementera studie- och yrkesvĂ€gledning under lektionstid, som ett projekt i skolorganisationen. Projektets implementering ska leda till att skolans elever ska fĂ„ verktyg för framtida val men Ă€ven att skolan aktivt ska arbeta med studie- och yrkesvĂ€gledning som ett gemensamt ansvar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod dĂ€r intervjuer gjordes med fem lĂ€rare och en studie- och yrkesvĂ€gledare alla verksamma inom den undersökta skolorganisationen.

Denna undersökning syftar till att med hjÀlp av intervjuer undersöka ett antal pedagogers uppfattning av kvalitet, likvÀrdighet och ansvar i en skola samt hur skolans arbetssÀtt pÄverkar kvalitet och likvÀrdighet för eleverna. De parametrar som finns definierade av skolans ledning som strategiska mÄl, framgÄngsfaktorer och nyckelmÄtt pÄ pedagogisk utveckling Äterkommer inte spontant hos de intervjuade pedagogerna, det rÀcker inte att tala om kvalitet för att kunna mÀta och utveckla den. Den huvudsakliga slutsats som kan dras av undersökningen Àr att det saknas en gemensam syn pÄ kvalitet och vad kvalitet konkret innebÀr i det pedagogiska arbetet och det pedagogiska ledarskapet för att skapa och sÀkerstÀlla kvalitet och likvÀrdighet inom skolans alla funktioner; kvalificerande, socialiserande och subjektifierande..

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare i grundskolan tÀnker kring, och beskriver hur de arbetar med, studie- och yrkesvÀgledning inom ramarna för det som i lÀroplanen (Lgr 11) beskrivs som ett ansvar för hela skolan. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av intervjuer med Ätta lÀrare pÄ sammanlagt fyra grundskolor inom Stockholms lÀn. Resultatet visade att flera av lÀrarna likstÀllde studie- och yrkesvÀgledning med studie- och yrkesvÀgledaren. De flesta av lÀrarna var inte medvetna om att de hade ett ansvar för skolans studie- och yrkesvÀgledning, utifrÄn rÄdande styrdokument. Det kunde sÀgas att lÀrarna ansÄg att syftet med studie- och yrkesvÀgledning var att förbereda eleverna inför framtida studie- och yrkesval, Àven om det fanns skillnader i hur detta uttrycktes och vad det arbetet kunde innebÀra.

Denna studies syfte Àr att belysa lÀrares och rektorers syn pÄ skolans och andra yttre aktörers ansvar gÀllande krÀnkningar som sker pÄ internet. I studien vill vi Àven undersöka lÀrares och rektorers uppfattningar pÄ hur de arbetar förebyggande mot nÀtmobbning, samt hur de ser pÄ grÀnsdragningen mellan skola och hem gÀllande krÀnkningar som sker pÄ internet. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare och fyra rektorer. En ortografisk transkriberingsmetod har anvÀnts dÄ vi har transkriberat vÄra intervjuer för att sedan sammanfatta dessa i resultatavsnittet. Studien fokuserar bÄde pÄ det juridiska och moraliska ansvaret som Äligger pÄ skolans personal i arbetet mot krÀnkande behandling pÄ internet.Resultatet pÄvisar att bÄde lÀrare och rektorer Àr eniga att skolan har ett ansvar att förebygga mobbning.

Tidigare forskning finner det angelÀget med vidare studier gÀllande lokala organisationsförhÄllanden för anmÀlningspliktigaprofessioner. Studien syftar dÀrför till att kartlÀgga hur rektorer som ansvarar för Ärskurs 7-9 pÄ kommunala grundskolor ien kommun i norra Sverige ser pÄ skolans ansvar nÀr barn far illa eller dÄ det finns misstanke om att ett barn far illa. Utöverdetta studeras Àven hur rektorerna resonerar kring barn som far illa eller misstÀnks fara illa samt skolans rutiner ochtillvÀgagÄngssÀtt i samband med detta. Fyra kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktÀr ligger till grund för studienoch intervjuerna har dÀrefter analyserats med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar att barn som far illa ansesvara ett brett begrepp och att det i mÄnga situationer Àr svÄrt att avgöra om ett barn far illa eller inte.

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ om studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare, i och med att den nya skollagen och lÀroplanen (Lgr 11) har införts, arbetar utifrÄn att studie- och yrkesorienteringen Àr hela skolans ansvar. Vi vill undersöka detta, eftersom det gemensamma ansvaret Àr nÄgot som i formuleringsarenan lÀnge har framförts som viktigt, men som inte har haft det genomslag pÄ realiseringsarenan som det var tÀnkt frÄn början. De frÄgor vi vill besvara Àr hur kvaliteten i studie- och yrkesorienteringen pÄ skolan ser ut utifrÄn studie- och yrkesvÀgledares och lÀrares perspektiv, hur studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare pÄ grundskolan anser att kommunikationen och samarbetet mellan dem fungerar vad gÀller studie- och yrkesorienteringen samt hur studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare anser att de nya styrdokumenten pÄverkar studie- och yrkesorienteringen pÄ skolan. Detta undersöker vi utifrÄn en hermeneutisk inriktning med kvalitativ metod, vilket innebÀr strukturerade intervjuer med intervjuformulÀr. Resultaten knyter vi till de styrdokument och rekommendationer som gÀller för studie- och yrkesorienteringen i grundskolan samt forskning och teori om framtidens vÀgledning, kommunikation och samarbete inom organisationen, konstruktivism och organisationsteori. Genom vÄr undersökning kan vi konstatera att studie- och yrkesvÀgledningen och -orienteringen inte Àr skolans gemensamma mÄl, att studie- och yrkesvÀgledarna inte kommer naturligt in i skolarbetet och att studie- och yrkesvÀgledarna tycker att det Àr för lite samarbete med lÀrarna.

I rapporten redovisas en undersökning av hur den svenska nationella lÀroplanen i grundskolan blir till den genomförda lÀroplanen i en skolas undervisning/praktik. FrÄgestÀllningarna gÀller lÀrares uppfattningar av och skolans arbetssÀtt för att genomföra mÄlen om elevers ansvar och inflytande. Undersökningen Àr en fallstudie. Dataunderlaget kommer frÄn intervjuer med lÀrare och skolans dokumentation. Detta har analyserats med tillÀmpning av kvalitativ metod.

Denna uppsats syfte Àr att undersöka elevers ansvar i skolan utifrÄn ett elevperspektiv. Vad eleverna har för uppfattningar om sitt ansvar och hur dessa uppfattningar kan förklaras utifrÄn den skolsitution de befinner sig i. Som bakgrund diskuteras innebörden av begreppet ansvar. Enligt moralfilosofiska teorier kan mÀnniskan vara ansvarig endast om hon har möjlighet att vÀlja sina handlingar, att hon har visst mÄtt av frihet. Skolans styrdokument pÄpekar hur viktigt det Àr med personligt ansvarför ett demokratiskt samhÀlle och att skolans uppgift Àr att fostra eleverna till ansvarsfulla individer.

I lÀraryrket finns olika delar av yrkesetik som styr lÀrares handlande och inom denna etik finns olika former av ansvar. Denna studie behandlar lÀrares syn pÄ ansvar kopplat till skolans antimobbningsarbete. Syftet Àr att belysa skolpersonalens uppfattning om ansvar samt deras synpunkter och vÀrderingar kring ansvar kopplat till just antimobbningsarbete.Studien fokuserar bÄde pÄ det juridiska och det moraliska ansvaret som ligger pÄ skolans personal i antimobbningsarbetet. Metoden för insamlingen av studiens empiriska material Àr kvalitativa intervjuer genomförda med tvÄ rektorer och Ätta lÀrare i tvÄ olika delstudier.Resultatet i studien visar att respondenterna Àr eniga i de bÄda delstudierna kring att ansvaret för ett fungerande antimobbningsarbete ligger pÄ all personal pÄ skolan. Det resultat som skiljer sig mest mellan de tvÄ delstudierna Àr synen pÄ ansvar.

I föreliggande uppsats genomförs en studie vars syfte Àr att fÄ en inblick i hur lÀrare i grundskolans tidigare Är resonerar och talar kring begreppet fostran.Tidigare forskning visar pÄ att de begrepp som finns beskrivna i lÀroplanerna kan uppfattas som diffusa och tvetydiga. Det Àr dÀrför viktigt att undersöka hur lÀrarna sjÀlva upplever sin situation. Som blivande lÀrare ser vi det som intressant att fördjupa oss i hur det kan uppfattas och se ut för lÀrare ute pÄ fÀltet.Datainsamlingen har utförts med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer som vi analyserat utefter ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt. Studien Àr av diskursanalytisk karaktÀr dÄ syftet Àr att undersöka hur lÀrare talar om begreppet fostran och hur det kan uppfattas.Resultaten visar pÄ en mÄngfald dÀr Äsikterna gÄr isÀr, det rÄder en relativt stor osÀkerhet kring vad fostran stÄr för och frÀmst hur lÀrarens roll ser ut i det hela dÄ begreppet uppfattas som mycket komplext. VÄrt resultat ÄskÄdliggör att det Àr lÀrarens personliga tolkningar av begreppet fostran som styr.Vidare följer en diskussion dÀr nÄgra av de omrÄden som diskuteras och tas upp Àr skolans och förÀldrarnas ansvar, tolkningar av lÀroplanen, vÀrdegrunden samt det yrkesetiska sprÄket.

Tidigare forskning finner det angelÀget med vidare studier gÀllande lokala organisationsförhÄllanden för anmÀlningspliktigaprofessioner. Studien syftar dÀrför till att kartlÀgga hur rektorer som ansvarar för Ärskurs 7-9 pÄ kommunala grundskolor ien kommun i norra Sverige ser pÄ skolans ansvar nÀr barn far illa eller dÄ det finns misstanke om att ett barn far illa. Utöverdetta studeras Àven hur rektorerna resonerar kring barn som far illa eller misstÀnks fara illa samt skolans rutiner ochtillvÀgagÄngssÀtt i samband med detta. Fyra kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktÀr ligger till grund för studienoch intervjuerna har dÀrefter analyserats med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar att barn som far illa ansesvara ett brett begrepp och att det i mÄnga situationer Àr svÄrt att avgöra om ett barn far illa eller inte.

A subject that is being discussed often these days is the question about the pupils own responsibility for and influence over his or hers education. Therefore, we wanted to study what taking responsibility for ones education is, according to teachers and pupils. We interviewed pupils between the ages of nine and fifteen, and asked them what taking responsibility for their own education meant to them. We also interviewed their teachers and asked them how they perceived that the pupils own responsibility-taking worked. We used informants from two different schools, a big school in a city and a small school located in the countryside.